Fackets hjälptelefon - 020-56 00 56

Vanliga frågor

Här har vi samlat svar på de vanligaste frågorna som kommer in till oss och saker som är bra att ha koll på när du ska börja jobba. Hittar du inte svar på din fråga kan du alltid kontakta Fackets Hjälptelefon på 020-56 00 56. Samtalet är kostnadsfritt och du är anonym.



Arbetsuppgifter för minderåriga

Vad gäller generellt för mig som är under 18?

Om du är under 18 år finns det speciella regler för hur du får arbeta. Reglerna finns för att skydda dig och för att ge dig förutsättningarna att klara dina studier. Är du över 18 gäller samma regler som för alla andra vuxna. Tänk på att om du är under 18 år så ska du orka med skolan under terminerna så se till att du får tillräckligt med ledighet under loven.

Under 13 år

Får jag som är yngre än 13år arbeta alls?

Ja, det får du. Du får ha enklare och riskfria jobb med kort arbetstid, som bärplockning eller lättare trädgårdsarbete för din familj. Du får också sälja majblommor och jultidningar. Är du under 13 måste din chef ha ett intyg från dina föräldrar eller din vårdnadshavare där de godkänner att du arbetar.

 

Hur mycket får jag jobba och under vilka tider?
Grundregeln är att du som barn själv ska bestämma hur mycket du vill jobba. Känner du att du vill jobba tre timmar men inte mer, då är det du som ska bestämma det och ingen kan tvinga dig att jobba mer än du känner för.

 

Vill du arbeta mer gäller följande: under lov som varar mer än fem dagar får du högst arbeta 7 timmar per dag eller 35 timmar på en vecka. Timmarna du jobbar måste ligga mellan klockan 06.00 på morgonen och 20.00 på kvällen. Du ska alltid ha minst 14 timmars nattvila mellan arbetsdagarna.

 

Hur mycket ska jag vara ledig?
På en vecka har du rätt till minst 36 timmars sammanhängande ledighet. Det betyder att du ska ha två dagar ledigt efter varandra och helst på helgen

Mellan 13-15 år

Vilka jobb får jag som är mellan 13-15 år ha?

Är du mellan 13 och 15 år får du ha enklare och riskfria arbeten, som att stå i en kiosk eller jobba i affär. Du får också jobba med enklare saker på en industri, i en trädgård eller på ett lantbruk. Däremot får du inte jobba ensam eller sitta i kassan. Din chef måste också ha ett intyg från dina föräldrar eller din vårdnadshavare där de godkänner att du arbetar.

 

Hur mycket får jag jobba och under vilka tider?

Du får jobba mellan 06.00 på morgonen och 20.00 på kvällen, men aldrig mer än sju timmar i sträck. Du ska alltid ha minst 14 timmars vila mellan varje arbetsdag. Du får arbeta före och efter skolan, men inte under skoltid. På skolfria dagar får du arbeta högst 7 timmar om dagen och 35 timmar på en vecka. Om du har fyllt 15 år och har lov får du arbeta högst åtta timmar om dagen och 40 timmar på en vecka.

 

Hur mycket ska jag vara ledig?

Under varje sjudagarsperiod ska du ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet. Ledigheten ska alltså vara två dagar efter varandra. Du får inte räkna schemalagd skoltid som ledighet

Mellan 16 och 18 år

Vilka jobb får jag som är mellan 16-18 år ha?

När du har fyllt 16 år får du jobba med nästan vad som helst. Du får däremot inte jobba med farliga kemikalier, med för tunga lyft eller med maskiner där du kan skada dig. Du får inte heller arbeta ensam. Det gäller speciellt jobb där du arbetar med pengar och kan bli rånad.

 

Hur mycket får jag jobba och under vilka tider?

Arbetstiden ska ligga mellan klockan 06.00 på morgonen och 23.00 på kvällen. Du får arbeta högst 8 timmar på ett dygn eller 40 timmar i veckan. Mellan varje arbetsdag ska du alltid ha minst 12 timmars nattvila.

 

Hur mycket ska jag vara ledig?

Under varje sjudagarsperiod ska du ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet. Ledigheten ska alltså vara två dagar efter varandra. Du får inte räkna schemalagd skoltid som ledighet.


Uppsägning/avsked

Vad gäller om jag måste sluta?

Det finns olika sätt att sluta. Antingen att du eller din chef säger upp dig eller att du blir avskedad, alltså sparkad. För att kunna bli avskedad måste du enligt lag grovt ha åsidosatt dina plikter gentemot arbetsgivaren. Det kan till exempel vara om du kommer för sent flera gånger, uteblivit från arbetspass utan orsak eller har stulit från arbetsgivaren.

 

Om du sommarjobbar gäller oftast din anställning under en begränsad tid, då framgår det av ditt anställningsbevis när du slutar. Vill du sluta tidigare, eller om din chef vill att du slutar handlar det om vilken uppsägningstid du har. Med uppsägningstid menas hur länge du ska/kan jobba kvar innan du kan/måste sluta.

Hur vet jag vilken uppsägningstid jag har?

I ditt anställningsbevis ska det framgå vilken uppsägningstid du har. Du har rätt att få ett anställningsbevis inom högst en månad efter att du börjat arbeta så länge din anställning är längre än tre veckor.

Vad finns det för olika anställningsformer?

Tillsvidareanställning (fast anställning). Det här är den vanligaste formen av anställning. En sådan anställning får arbetsgivaren inte säga upp så länge det inte finns skäl för avsked alternativt uppsägning på grund av att du har misskött jobbet eller att det finns för lite att göra på företaget så att du blir uppsagd på grund av arbetsbrist. Däremot har du alltid rätt att säga upp dig. Såvida du inte kommit överens om något annat med din arbetsgivare är din uppsägningstid en månad.

 

Provanställning får vara högst sex månader och är till för att se om du passar för jobbet eller inte. Det behövs det ingen saklig grund för att avbryta en provanställning från arbetsgivarens sida. Det innebär att denna anställningsform är ytterst osäker, eftersom du kan få gå redan dagen efter att arbetsgivaren har sagt upp dig. Dock gör detta också att det är en osäker anställningsform för arbetsgivaren eftersom du också har rätt att sluta med en dags varsel.

 

Tänk på att dessa regler gäller enligt lag, finns det ett kollektivavtal kan andra bestämmelser gälla, då brukar det ofta vara två veckors uppsägningstid både om du själv säger upp dig eller om arbetsgivaren gör det.

 

En provanställning övergår per automatik till en tillsvidareanställning om den inte blir avbruten inom sex månader.

 

Allmän visstidsanställning är den vanligaste sommarjobbsformen. Det innebär att du har en anställning med ett fast start- och slutdatum, till exempel 1 juni till 31 augusti. En sådan anställning går ofta inte att säga upp så länge det inte finns ett kollektivavtal utan det är en säkerhet både för dig som arbetare men också för arbetsgivaren för då vet hen att du kommer att vara där hela tiden.

 

Det är viktigt att du och arbetsgivaren innan kommer överens om mellan vilka datum du ska jobba men också hur många timmar per vecka eller månad du ska jobba i anställningsbeviset innan du börjar. Akta dig för så kallade nollavtal. Ett nollavtal är att du på pappret är anställd men det finns inte angett hur många timmar du ska jobba. Det innebär att du kanske inte får jobba så mycket som du trott och därmed inte tjänar de pengar du räknat med.

 

Vikariat liknar allmän visstidsanställning, men är till för att ersätta någon som till exempel är på semester eller på föräldraledighet. Inte heller denna anställningsform går att säga upp så länge man inte kommit överens om det innan eller om det finns reglerat i kollektivavtalet.

Vad innebär uppsägningstiden?

Uppsägningstid är den tid du ska jobba kvar efter att du eller din chef bestämt att du ska sluta. Uppsägningstiden är olika beroende på vilket jobb du har och hur du är anställd, men den ska alltid stå med i ditt anställningsbevis. Är du osäker på hur lång tiden ska vara eller om den står med i ditt anställningsbevis är det bara att ringa oss på 020-56 00 56.


Lön och ersättningar

Vad är det gäller för löner?

I Sverige har vi inga lagstadgade minimilöner. Det innebär att om det inte finns ett kollektivavtal kan du och din arbetsgivare i praktiken komma överens om att du ska jobba för 5 kr/timme. Självklart är det inte okej att jobba för så lite pengar. Vi tycker att du alltid ska tjäna minst så mycket som kollektivavtalet säger, gärna mer.

Ska jag ha extra betalt på obekväm arbetstid (OB)?

OB-ersättning, alltså extra pengar när du jobbar på obekväm arbetstid) är ingenting som regleras i lag och är därför ingenting som man per automatik har rätt till. Är det så att du har ett kollektivavtal på arbetsplatsen har du däremot ofta rätt att få extra betalt på kvällar, helger och nätter. Storleken på ersättningen och vilka tider som gäller varierar mellan branscherna, därför går det inte exakt att säga om och när du har rätt till OB. Om det inte finns ett kollektivavtal kan du alltid försöka komma överens med din arbetsgivare om att du ska få OB när du jobbar kvällar och helger.

Ska jag ha övertidsersättning?

Om det är så att du och din chef har kommit överens om att du ska arbeta 8 timmar men du istället jobbar 10 timmar för att det är mycket att göra på jobbet så brukar du ofta få övertidsersättning, alltså extra betalt de sista två timmarna. Dock är detta endast reglerat i kollektivavtal. Finns det inte något kollektivavtal på din arbetsplats är det inte säkert att du har rätt till det. Tänk även på att är du under 18 så finns det lagstadgade gränser för hur många timmar per dag du får jobba.

Ska jag ha semesterersättning?

Semesterersättning är enligt lagen minst 12 procent på den lön du har tjänat totalt. Det spelar ingen roll om du jobbar en hel sommar eller bara en dag, du har alltid rätt till semesterersättning. Om du är anställd under en kort tid kan din arbetsgivare välja att betala ut semestersättningen varje månad. Annars ska du få din semesterersättning senast en månad efter att du slutat ditt jobb.

 

Semesterersättningen är en laglig rättighet. Ingen kan ta semesterersättningen ifrån dig. Dock kan det fungera så att om man är anställd kortare än tre månader kan man komma överens om att semesterersättningen ska ingå i lönen, men då ska det framgå i anställningsbeviset. Står det inte till exempel ”80 kr/timme inkl semesterersättning” i anställningsbeviset så ska semesterersättning betalas ut utöver lönen. Semesterersättningen ska även redovisas som en separat post på lönebeskedet så att du enkelt kan se att den finns med.

När och hur får jag lön?

Lön kan betalas ut på lite olika sätt. Om du jobbar en kortare period på sommaren får du oftast ut lönen retroaktivt, alltså en månad efter att du har jobbat. Jobbar du i juli får du alltså lönen i slutet på augusti. Det beror på att det kan vara svårt att veta exakt hur många timmar det verkligen blev om du jobbar per timme, och därför är det lättare att betala ut lönen månaden efter. Är du anställd en längre tid och har månadslön får man ofta lönen samma månad.

Vad ska finnas med i ett lönebesked?

Lönebesked har alla rätt att få. I det ska det stå hur många timmar du jobbat, vilken timlön du haft och hur mycket betalt dessa timmar gett. Har du rätt till OB eller övertidsersättning ska det framgå hur många sådana timmar du arbetat och hur mycket pengar det gett. Är det så att ni har till exempel kostavdrag, att du får mat på jobbet, ska det framgå i lönebeskedet. Även semesterersättning ska framgå i lönebeskedet. Det ska stå tydligt hur mycket betalt du fått totalt, hur mycket skatt din arbetsgivare dragit och hur mycket din slutgiltiga lön blir efter skatt.

 

Checklista på vad lönebeskedet ska innehålla: 

  • Hur många timmar du arbetat
  • Vad din timpenning har varit
  • Hur mycket lön du har fått
  • Hur mycket som dragits bort i skatt
  • Hur stor din semesterersättning är
  • Om arbetsgivaren dragit bort pengar för mat eller boende och hur mycket i så fall

Vad är det som gäller vid sjuklön?

För att kunna få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) när du är sjuk så måste du ha en anställning som är längre än en månad, i så fall kan du få sjuklön redan från andra dagen du är sjuk. Den första dagen alltid en karensdag. Det innebär att blir du sjuk på en måndag så kan du inte få sjuklön förrän på tisdagen.

 

Är du anställd kortare tid än en månad kan du få sjuklön om du har jobbat minst 14 kalenderdagar i följd minus veckovila. Alltså om du till exempel varit anställd 1-20/7 och blir sjuk den 17/7, då kan du få sjuklön. Blir du däremot sjuk den 10/7 kan du inte få sjuklön.


Semester/ledighet

Vad är semesterersättning?

Har man inte rätt till semesterledighet så har man istället rätt till semesterersättning. Semesterersättningen är minst 12 procent på den lön du har tjänat totalt. Det spelar ingen roll om du jobbar en hel sommar eller bara en dag, du har alltid rätt till semesterersättning. Om du är anställd under en kort tid kan din arbetsgivare välja att betala ut semestersättningen varje månad. Annars ska du få din semesterersättning senast en månad efter att du slutat ditt jobb.

 

Semesterersättningen är en laglig rättighet. Ingen kan ta semesterersättningen ifrån dig, dock är det så att om man är anställd kortare än tre månader kan man komma överens om att semesterersättningen ska ingå i lönen, men då ska det framgå i anställningsbeviset. Står det inte till exempel ”80 kr/timme inkl semesterersättning” i anställningsbeviset så ska semesterersättning betalas ut utöver lönen. Semesterersättningen ska alltid framgå som en separat del på lönebeskedet.


Arbetstid

Hur mycket får jag jobba?

Enligt lag får du jobba 40 timmar i veckan som mest, men om arbetet kräver det just då kan du få arbeta mer än 40 timmar/vecka. I sådant fall måste den genomsnittliga arbetstiden vara högst 40 timmar/vecka under en period av fyra veckor, vilket innebär att du en vecka kan få jobba 45 timmar, men i så fall får du inte jobba mer än 35 timmar en annan vecka. Är du under 18 år gäller andra regler som du kan läsa om under "Arbetsuppgifter för minderåriga".

Har jag rätt till rast och paus?

Det är skillnad på rast och paus. Med rast menas ett längre avbrott i arbetstiden, till exempel en lunchrast. Under rasten får du fritt förfoga över sin tid och kan lämna jobbet. Rasten räknas inte som arbetstid och är därför obetald.

 

Du ska enligt lag ha en rast senast efter fem timmars arbete. Lagen anger dock inte hur lång rasten ska vara men allmänt kan sägas att om det bara finns en rast under arbetsdagen bör den inte vara kortare än 30 minuter. Är du under 18 år så ska du ha din rast senast efter 4,5 timme.

 

Om det är nödvändigt (till exempel vid särskilda arbetsförhållanden eller sjukdomsfall) får raster bytas ut mot så kallade "måltidsuppehåll" vid arbetsplatsen. Du blir då kvar på arbetsplatsen och äter där. Måltidsuppehåll räknas som arbetad tid och du ska därför få betalt.

 

Utöver rasterna ska du kunna göra kortare avbrott från arbetet, pauser. Under en paus får du inte lämna jobbet utan bara gå på till exempel toa eller gå ut och ta frisk luft. Pausen räknas som arbetstid och du ska därför få betalt.

 

Lagen anger inte hur många eller långa pauserna ska vara utan visar bara att du har rätt att pausa när tillfälle ges.

Vad är OB-ersättning?

OB-ersättning är ersättning för jobb på obekväm arbetstid. Det är ingenting som regleras i lag och är därför ingenting som man per automatik har rätt till. Är det så att du har ett kollektivavtal på arbetsplatsen har du däremot ofta rätt till extra pengar på kvällar, helger och nätter. Vad som gäller varierar dock från bransch till bransch, därför går det inte exakt att säga om och när du har rätt till OB. Om det inte finns ett kollektivavtal kan alltid du försöka komma överens med din arbetsgivare om att du ska få OB när du jobbar kvällar och helger. Ring oss gärna på 020-56 00 56 så berättar vi mer.

Vad är det som gäller vid övertid?

Övertid får du bara jobba om man är över 18 år, är du yngre får man inte jobba mer än det lagen säger. Jobbar du som vuxen övertid, vilket oftast innebär mer är 8 timmar/dag eller 40 timmar/vecka, har du ofta rätt till övertidsersättning, men det gäller endast om det finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen.

Vad är Solskensavtal/Regnavtal?

Så kallade "Solskensavtal" och "Regnavtal" innebär till exempel att du blir hemskickad från ditt jobb i en glasskiosk om det börjar regna, eller från en butik för att solen skiner ute, utan att få betalt. Det är inte okej. Har du ett schema som säger att du ska jobba 6 timmar i kiosken eller i butiken ska du ha betalt för 6 timmars arbete, oavsett vad det är för väder ute. Det spelar ingen roll om det inte är några kunder som köper glass eller kläder just den dagen. Säger arbetsgivaren att du ska gå hem två timmar tidigare ska du ändå ha betalt för så många timmar som ni kom överens om i början. Punkt.


Anställningsbevis

Vad är ett anställningsbevis?

Ett anställningsbevis är det som berättar om din anställning. Där ska det står vad du har för anställning, hur länge du ska jobba, vad du ska göra på jobbet, vVilken lön du ska få och så vidare. Allt sådant är det viktigt att komma överens om innan och få papper på, så att det inte blir några missförstånd när du väl börjat jobba. Du har rätt att få ett anställningsbevis inom högst en månad efter att du börjat arbeta så länge din anställning är längre än tre veckor.

Vad ska anställningsbeviset innehålla?

  • Ditt och arbetsgivarens namn – så det är tydligt för båda vem som är anställd av vem.
  • Arbetsplatsens adress och organisationsnummer – jobbar du på en större butikskedja är det viktigt att det framgår vilken butik du ska jobba i. Annars kan du till exempel bli skickad till en annan butik i en annan stad.
  • Dina arbetsuppgifter – det ska framgå vilken befattning du har. Är du anställd som butiksbiträde ska det stå. Det innebär att det är som butiksbiträde du ska jobba, inte städa chefens hem eller laga mat.
  • Eventuella avdrag för kost och logi – det är viktigt att ni är överens om vad som ska ingå i anställningen. Får du lunch och middag på jobbet så är det rimligt att din arbetsgivare gör avdrag för detta.
  • Uppsägningstid – hur länge ska du arbeta kvar efter att du sagt upp dig eller blivit uppsagd?
  • Anställningsform – det är skillnader i de olika anställningsformerna. Läs mer om skillnaderna under 6.2
  • Start- och slutdatum – så du vet hur länge du ska jobba.
  • Hur lång arbetstiden är per dag eller per vecka – så du vet hur mycket du ska jobba och därmed också hur mycket pengar du kommer att tjäna.
  • Din rätt till betald semester alternativt din semesterersättning.
  • Om du har ersättning för övertid och obekväm arbetstid och i så fall hur mycket och mellan vilka tider – så du vet vad som gäller om du jobbar över ordinarie arbetstid eller på obekväm arbetstid.
  • Din lön – oavsett om det är per timme eller per månad ska din lön framgå.

 

Har du inte fått ett anställningsbevis, eller bara vill se hur ett ser ut, kan du skriva ut det härifrån och be din arbetsgivare att fylla i det med de korrekta uppgifterna.


Kollektivavtal

Vad är ett kollektivavtal?

Kollektivavtalet är för arbetsplatsen vad en regelbok är för fotbollslaget – hade vi inte haft regler att spela efter på fotbollsplanen hade spelet blivit ojämnt och orättvist. Precis så är det på arbetsplatsen! För att arbetet ska kunna flyta på och för att alla som jobbar ska veta vad som gäller har man ett avtal som bestämmer vad alla ska tjäna, hur man får jobba, semester och så vidare. Avtalet knyts mellan facket och din arbetsgivare och gäller alla på arbetsplatsen.

Vad ska kollektivavtalet innehålla?

Kollektivavtalet har många olika delar. Bland annat reglerar kollektivavtalet vilken lön arbetsgivaren är skyldig att betala ut för ditt jobb. Kollektivavtalet hindrar inte att arbetsgivaren betalar dig mer, men däremot får du inte tjäna mindre. Det blir som ett skydd mot alltför låga löner.

 

Avtalet innehåller även försäkringar som gäller till exempel ersättning vid sjukdom. I avtalet står också vilka arbetstider som gäller, hur många timmar som anses vara heltid och vilken extra ersättning ska du få om du arbetar mer än så. Där står också vilken extra ersättning du ska få om du arbetar kvällar och helge

Finns det ett avtal där jag arbetar?

Alla arbetsplatser har inte ett kollektivavtal. För att det ska finnas ett kollektivavtal på en arbetsplats gäller det att de som arbetar där är med i facket. Finns det inga medlemmar kan facket inte kräva att det ska finnas ett avtal med bra löner och försäkringar. Därför är det viktigt att alla som kan är med i facket, även om man bara jobbar varannan helg eller på sommaren. Vet du inte om det finns ett avtal eller inte på din arbetsplats kan du ringa oss på 020-56 00 56 så ska vi försöka ta reda på det.


Försäkringar

Vad finns det för försäkringar på ett jobb?

Utöver försäkringar som vi automatiskt har när vi betalar skatt (som att vi får betald ledighet när vi får barn) och sådana vi själva tecknar (till exempel för en bil eller ett hus) finns särskilda försäkringar som är kopplade till våra arbetsplatser. De finns oftast bara om det finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen och gäller då alla som jobbar där. Finns det inget kollektivavtal är det bra att kolla så att det åtminstone finns en sjukdoms- och arbetsskadeförsäkring. Det finns också försäkringar som bara gäller dem som är medlemmar i facket.

Vilka avtalsförsäkringar finns det?

Sjukdomsförsäkring. Blir du sjuk idag och betalar skatt på din inkomst har du rätt att få cirka 80% av din lön i sjukersättning. Finns det ett kollektivavtal på din arbetsplats kan du ha rätt till en ännu högre ersättning om du blir sjuk en längre tid.

 

Arbetsskadeförsäkring. Ifall du skadar dig på eller på väg till och från jobbet och behöver vara hemma har du ofta rätt till sjuklön och sjukersättning, men den ligger bara på cirka 80% av din tidigare lön. I kollektivavtalet finns en arbetsskadeförsäkring som gör att du kan få 100% av din tidigare inkomst. Du kan även få ersättning för själva skadan, utöver att du blir ersatt för inkomsten du förlorar genom att vara hemma från jobbet

Har jag som är medlem i facket någon särskild försäkring?

Genom att vara medlem i facket har du en del försäkringar, dessa skiljer sig från förbund till förbund. Det som är gemensamt är att alla medlemmar i förbundet täcks av dem.

 

Anledningen till att förbunden tecknar egna försäkringar för sina medlemmar är för att det blir billigare ju fler vi är eftersom vi är fler som delar på riskerna. Vill du läsa om vilka försäkringar som ingår i just ditt fackmedlemskap kan du gå in här (lo.se) och klicka på just ditt fackförbund så kommer du till Folksams hemsida.


Facket

Vad är facket?

Den svenska arbetsmarknaden är uppbyggd på att fackförbund och arbetsgivare förhandlar med varandra om vilka löner och villkor som ska gälla inom olika branscher. Alla personer i Sverige som har en anställning räknas som arbetstagare och företräds av facket i förhandlingarna med arbetsgivaren. Det är frivilligt att vara med i facket, men ju fler arbetstagare som är medlemmar i facket desto bättre löner och villkor kan facket förhandla fram.

 

I över 100 år har fackföreningarna tagit strid för bättre löner och villkor för sina medlemmar. Saker som vi idag tar för självklara; semester, sjukförsäkring, 5 dagars arbetsvecka och mycket, mycket mer är det facket som slagits för och drivit fram. I modern tid handlar det kanske mer om rättvisa löner, försäkringar, extrapengar vid föräldraledighet och sociala trygghetssystem.

 

Att vara medlem i facket är värdefullt på många sätt. Du har alltid någon som står vid din sida om du får problem på arbetsplatsen. Är du medlem kan du få experthjälp inom många olika områden, allt ifrån att få ut rätt lön och rena säkerhetsfrågor på jobbet till juridiska frågor. Genom facket har du möjlighet att gå utbildningar, både längre och kortare. Facket hjälper dig i alla de här situationerna. Som medlem i facket har du en stark organisation i ryggen.

Vem kan bli medlem?

Alla som jobbar kan bli medlemmar i facket – och ibland även om man inte jobbar, till exempel om man går en praktisk linje på gymnasiet som el eller omvårdnad. Flera förbund erbjuder elevmedlemskap. Det finns olika fackförbund som organiserar olika branscher, till exempel ett för de som jobbar i butik eller på lager och ett för de som bygger hus. Vet du inte vilket fackförbund just du ska tillhöra får du jättegärna ringa oss på 020-56 00 56 så ska vi hjälpa dig att hitta rätt.

Jag vill gå med – hur gör jag?

Vill du gå med men inte är säker på vilket förbund du ska tillhöra kan du ringa till oss på 020-56 00 56.


Skatt

Vad är skattejämkning?

Om du tjänar under 19.247 kr/år behöver du inte betala någon skatt alls. Det kallas för skattejämkning. Om du redan från början vet att du kommer att tjäna mindre än så finns det en särskilt blankett från Skatteverket du kan fylla i. När du har fyllt i blanketten ska du lämna den till din arbetsgivare som då inte drar någon skatt från din lön. Har du inte fyllt i blanketten får du tillbaka pengarna från skatteverket i samband med att din deklaration är klar.

 

Blanketten för jämkning får du genom att ringa Skatteverket, men du kan också hitta den på deras webbplats, www.skatteverket.se.

Vad är skatt och varför betalar man det?

Alla som jobbar i Sverige ska betala skatt. Den går till våra gemensamma kostnader i samhället, som skola, vård och omsorg, alltså sjukhus, polis, kollektivtrafik och sånt. Utan skatt skulle mycket av det som vi tar för givet inte finnas.

 

Utöver skatten betalar din arbetsgivare sociala avgifter som går till oss om vi blir sjuka och när vi pensioneras. Utan skatter skulle ett läkarbesök kosta massor med pengar, skolan skulle inte vara gratis och de äldre skulle få klara sig själva. Alla betalar utifrån hur mycket man har råd med och får så mycket hjälp ifrån samhället som man behöver.

Hur mycket pengar får man tjäna utan att betala skatt?

19.247 kr/år. Se frågan ovan för att veta mer om hur du ska göra för att slippa få skatten dragen

Varför ska jag inte jobba svart?

Att jobba svart betyder att varken du eller din chef betalar någon skatt. Förutom att det är olagligt så tjänar du inte på det så mycket som du tror. Den enda som tjänar på att du avstår dina rättigheter är din arbetsgivare som inte betalar någon skatt eller sociala avgifter för dig.

 

Det här är några av sakerna du missar om du jobbar svart: 

  • Du får ingen semesterersättning, ingen OB-ersättning, övertidsersättning eller sjukersättning. Svartjobb kan innebära mindre pengar och mindre trygghet på samma gång.
  • Du har ingen försäkring när du jobbar. Skadar du dig eller någon annan på ditt jobb finns det inget som täcker skadorna. Det kan både bli dyrt och smärtsamt.
  • Du kan inte använda ditt svartjobb som merit när du söker andra jobb. Svartjobbar du nu kanske du missar världens chans senare.
  • Svarta pengar ger inga pensionspoäng. Visst, du är ung och det är länge till pensionen, men om du är anställd på riktigt sparar du pensionspengar automatiskt och slipper tänka på det både nu och senare.

 

Läs gärna mer om skatt här ovanför och vad den går till.

Vad är ett lönebesked?

I lönebeskedet står det hur många timmar du har jobbat, vilken timlön du har haft och hur mycket betalt du har fått. Har du rätt till OB eller övertidsersättning ska det framgå hur många sådana timmar du arbetat och hur mycket pengar det gett. Är det så att ni har till exempel kostavdrag, att du får mat på jobbet, ska det framgå i lönebeskedet. Även semesterersättning ska framgå. Det ska även finnas angivet hur mycket betalt du får totalt, hur mycket skatt de dragit och hur mycket din slutgiltiga lön blivit efter skatt.

 

Checklista på vad lönebeskedet ska innehålla: 

  • Hur många timmar du arbetat
  • Hur mycket lön du har fått
  • Hur mycket som dragits bort i skatt
  • Hur stor din semesterersättning är
  • Om arbetsgivaren dragit bort pengar för mat eller boende

Vad är ett årsbesked?

Senast vid årsskiftet ska din arbetsgivare ge dig ett årsbesked. Årsbeskedet visar hur mycket du har tjänat under hela året. Det visar också hur mycket skatt din arbetsgivare har betalt in för dig till Skatteverket. Kolla om årsbeskedet stämmer mot dina lönebesked och spara det tills det är dags att deklarera.

Vad är deklaration?

Om du sommar- eller extrajobbar får du oftast något som kallas en ”Inkomstdeklaration 1”. Den är till stora delar redan ifylld av Skatteverket. Det enda du behöver göra är att kolla om uppgifterna stämmer med ditt årsbesked. Om de stämmer är det bara att skriva under deklarationen och skicka den till Skatteverket.

 

Om du inte vill skicka din deklaration med posten kan du alltid deklarera på nätet, över telefon eller med ett sms. Instruktioner om hur du gör kommer samtidigt som din deklaration.


Övrigt

Ska jag provjobba utan lön?

Många arbetsgivare vill att man ska provjobba något pass innan man får en anställning. Det kan såklart vara bra att testa någon eller några dagar, för att känna efter om jobbet passar dig. Men du ska alltid ska få lön när du arbetar – du ska aldrig jobba gratis!

Vad är det för skillnad på provjobb och provanställning?

Med provjobb menar man ofta att man ska jobba en eller ett par dagar gratis för att ”prova på”. Det kan vara skönt att få visa att man klarar jobbet innan man skriver på ett anställningsavtal, men det är aldrig okej att jobba gratis. Du ska alltid få pengar när du jobbar – och det gäller även när du provjobbar.

 

En provanställning är en betald anställningsform som kan gälla upp till sex månader. Den finns inte i alla branscher och längden är ofta reglerad i kollektivavtalet. Många arbetsgivare använder sig av provanställningar för att vara säkra på att de gör en bra rekrytering av personal. Om inget annat sägs övergår en provanställning automatiskt till en tillsvidareanställning när prövotiden är slut.

Vad är egentligen lön?

Man har alltid rätt att få lön när man arbetar, oavsett om det är på prov eller inte. Lön ska alltid vara i pengar, oavsett vad du arbetar med. Det är inte okej att få betalt i till exempel godis eller gratis glass under arbetstid.

Kontakta oss

Har du några andra frågor - hör av dig. Du kan fråga oss om allt!