ANDRA KLASSENS ARBETSTAGARE
Vad är det för liv om man är beroende av sms-jobb? Hur kan man ta nästa steg i livet om man inte får låna i banken till sin egen bostad eftersom man inte har någon garanterad inkomst närmaste halvåret?
Unga vuxna påstås enligt vissa undersökningar vilja ha individuella villkor och en flexibel arbetsmarknad. Det vi vet är att unga vuxna vill ha en ekonomiskt trygghet och behandlas med respekt och värdighet. De vill själva kunna få skapa sig ett fungerande liv.
De vill bli vuxna
Bland tidsbegränsat anställda föredrar de flesta en fast anställning om de får välja.
Men när blir man vuxen? För inte alls länge sedan var svaret att så snart man hade arbete och bostad var barndomen ett passerat stadium. I dag är det annorlunda. Jobb och bostad är oerhört mycket svårare att få för dagens unga. När deras far- och morföräldrar säger att hårt arbete lönar sig är det många som inte begriper någonting. De vet att risken finns att de inte ens får chansen att visa vad de går för.
Ungas etableringsfas blir allt mer utsträckt och resulterar i att det dröjer allt längre innan de blir en del av samhället och kan utöva någon form av inflytande. Så nu kan man snarare säga att klivet in i vuxenvärlden tas den dag man fattar egna beslut om sin framtid.
Den svenska välfärdsmodellen gäller inte andra klassens arbetstagare utan bygger i grunden på att alla har en fast anställning. De omfattas i många fall inte av försäkringssystemen. Rätten till ersättning baseras på den anställdes förväntade inkomst. För alla som har en flexibel anställning är detta omöjligt att veta och det ger i praktiken en lägre ersättning. I a-kassan är numera ersättningsnivåerna lägre bara för att man är ung.
Striktare regler i a-kasseersättningen för de under 25
Under 25 Över 25
Dag 0-100 80% 80%
Dag 101-200 70% 80%
Dag 201-300 65% 70%
Den osäkerhet som andra klassens arbetstagare känner i väntan på nästa arbetstillfälle skapar inte bara tysta och försiktiga medarbetare. Lojaliteten mot arbetsgivaren blir viktigare. Trakasserier och kränkningar mellan kollegor blir vanligare i en miljö där rädslan att göra fel överordnas alla andra oskrivna regler på arbetsplatsen.
Drygt två tredjedelar, 70 procent, av tjejerna i åldern 16-25 år uppgav 2007 lågt inflytande i arbetet jämfört med 52 procent av killarna i samma ålder. Utvecklingen är negativ för tjejer, men inte för killar eller övriga delen av arbetskraften. Uppgiftslämnare: Arbetsmiljöverket
I det moderna Sverige har risken att hamna i fattigdomsfällan ökat bland unga vuxna. Detta är något historiskt nytt. Att fler studerar räcker inte för att förklara den skrämmande statistiken. För även i gruppen ”ej studerande” har fattigdomen ökat.
Många unga vuxna känner sig idag tvungna att studera vidare på högre nivå eftersom arbetsmarknaden ser ut som den gör. Oftast läser de kurser i väntan på att de ska komma på vad de vill bli. Detta har lett till att många dragit på sig stora studieskulder som är tuffa att betala av senare i livet.
Lågkonjunkturen har naturligtvis betydelse men ungdomsarbetslösheten har ökat även i högkonjunktur. För andra klassens arbetstagare riskerar det alltid att vara lågkonjunktur.
Allra hårdast slår det mot unga som inte har föräldrar som kan backa dem ekonomiskt och socialt.
Det räcker inte med att göra bra ifrån sig i skolan för att få ett arbete. Det är inte bara diskriminering i kontrakt utan också diskriminering i kontakt som påverkar framförallt ungdomar med utländsk bakgrund. Det sociala kapitalet är oerhört relevant för att etablera sig i arbetslivet. Ur: LO rapporten Etableringen på arbetsmarknaden.
Sänkta ingångslöner, tidsbegränsade anställningar och deltidsarbete är kanske inte ett lika stort problem för unga människor som ser jobbet i kvartersbutiken som ett sätt att dryga ut studiebidraget. De vet redan att de ska göra någonting annat när de blir äldre. Men för alla unga som valt handeln eller vården som sin yrkeskarriär är det en fråga om värdighet. Rätten att slippa bli behandlad som en andra klassens arbetstagare.