Stefan Gradin är ansvarig för LOs hjälptelefon. Han vill betona att det är öppet för alla att ringa och att det är helt gratis. Sommarkampanjen startar den 23 april.

- Det går bra att ringa mellan 09.00-18.00. Telefonnumret är 020560056. Det går också bra att maila på 020.550056@lo.se eller ta kontakt via LOs hemsida och via www.sommarjobb.lo.se. Fackets hjälptelefon är en sluss som vi har sedan början av 1990-talet. Den är öppen året om men på sommaren har vi extra bemanning med unga fackligt aktiva.

Therese Stoltz från Kommunal i Varberg har jobbat på LO tidigare i ett projekt men det är första gången i 020-kampanjen på LOs hjälptelefon.

- Jag förväntar mig att vi ska kunna göra skillnad för många unga som ska sommarjobba. Många får jobba under villkor som är helt oacceptabla. Där hoppas jag att vi genom fackets hjälptelefon ska kunna ge en förändring.

Hanna Kriss finns annars på Handelsanställdas förbund i Stockholm. Hon har erfarenhet från tidigare av att jobba i sommarkampanjen på 020-numret.

- Egentligen hoppas jag att det inte ska ringa alls för det skulle innebära att de unga på arbetsmarknaden har det bra. I och med att det inte är så, hoppas jag att vi kan bidra med att unga vet vad ett anställningsbevis är, att man har rätt till sjuklön om man jobbar mer än en månad och vad man har för rättigheter på arbetsmarknaden så man inte står där och känner sig helt rättslös.

Ett vanligt problem Hanna Kriss har märkt tidigare är att många inte får ett anställningsbevis.

- De kan ha ingått ett muntligt avtal med arbetsgivaren om till exempel att jobba 30 timmar i veckan för 100 kronor per timme och så kommer de dit och får bara jobba 20 timmar för 60 kronor i timmen. Då har man svårt att bevisa vad som avtalats om man inte har skrivit ett anställningsbevis.

Ett annat problem är de så kallade solskensavtalen, att man bara får jobba när solen skiner.

- Jobbar man i en glasskiosk och det inte kommer några kunder när det regnar är det vanligt att ungdomarna skickas hem. Så jag hoppas det blir en solig sommar.

Stella Grimberg kommer från Handels i Göteborg och är ny på hjälptelefonen.

- Jag förväntar mig som de andra att kunna hjälpa unga som har det svårt. Jag hoppas också få lära mig mycket själv genom att hjälpa andra i olika situationer. Det ser jag fram emot.

Även om det är första kontakten med 020-telefonen har Stella Grimberg varit fackligt aktiv och har varit ute på uppsökande verksamheter bland medlemmar och har jobbat i tält under sommarkampanjer.

Ring om du behöver hjälp.

Text och foto: Christina Jonsson

De unga som har allra svårast att få jobb är de som saknar fullständiga gymnasiebetyg. Samtidigt är det hela 31 procent av eleverna som lämnar gymnasiet i förtid eller av andra anledningar inte klarar av kraven i tid till studenten. Skolan måste få resurser och möjligheter att se och fånga upp de elever som riskerar att hamna i den sitsen. Men de som behöver måste också kunna komplettera sin utbildning eller byta spår i efterhand.

Dessutom får många av de unga som ändå hittar jobb, visstids- och/eller deltidsanställningar. Det finns därför väldigt många unga som lever varje dag med stressen det innebär att inte veta om man har jobb nästa vecka, när man blir inringd nästa gång, eller om lönen kommer att täcka de utgifter man har. Det innebär  också att möjligheterna att till exempel kunna hyra en egen bostad blir väldigt små, om inte obefintliga. Unga behöver trygga anställningar, inte lägre lön!

- Hör Tanjas berättelse!

Det arbetsgivarna oftast efterfrågar är arbetslivserfarenhet och kompetens, det de har fått är sänkta arbetsgivaravgifter (även sänkt moms i restaurangföretagarnas fall), vilket inte gett någon större effekt. Nu vill man alltså göra det ännu billigare att anställa unga…

Se till istället att utbildningarna stämmer överens med den verklighet man möts av efter avslutade studier. Att man kan utbilda och fortbilda sig inom de områden där arbetskraften behövs och att man får den kompetens som krävs. Det kan mycket väl handla om arbetsplatsförlagd utbildning eller praktik, men man måste komma ihåg att det är stor skillnad på en utbildning med tydliga utvecklingsmål, krav på kursplan och handledare och på ett arbete där arbetsgivaren ställer krav på att du kort och gott ska producera och prestera.

Och inte minst; se till så att arbetsgivare inte kan utnyttja unga som slit-och-släng-arbetskraft!

Genom medveten politik kan man bidra till att fler jobb skapas, att anställningarna blir betydligt tryggare och att förutsättningarna att hitta ett jobb förbättras avsevärt, utan att för den delen sänka priset på ett arbete som redan idag är billigt. Men Jan Björklund som annars är ganska pigg på att prata just utbildning, verkar inte ha ens de glasögonen på i den här frågan.

Några ur gänget i Skåne vars konferens jag besökte på självaste skottdagen. (Startskottskonferens kan man säga Det var en konferens som samlade unga förtroendevalda och andra intresserade där man framförallt pratade om sommarens arbete med Facket på sommarjobbet. Man gick också igenom aktuella frågor inför kongressen och vad som är på gång i distriktet.

Kristian Tangen från Norska LOs VU/ledning (med speciellt ansvar för bland annat ungdomsfrågor) talar om framtiden och om utvecklingen i Norge jämfört med andra länder. (Framförallt Sverige).

Norges arbetsminister Hanne Bjurstrøms tal på konferensens första dag, som öppnade upp för en intressant och stundvis het debatt, främst om bemanningsdirektivet.

De senaste veckorna har också fyllts av rapporter om ökad ungdomsarbetslöshet och hur försämringarna i a-kassan slår mot främst unga och utlandsfödda. Dessutom har vi kunnat läsa om hur Sollentuna kommun vill sänka lönen för unga och om hur de borgerliga ungdomsförbunden vill skrota anställningstryggheten.

Att ungdomsarbetslösheten är ett stort problem är alla rörande överens om. Däremot har vi väldigt olika idéer om vad som ska göras åt det. Att ge unga vuxna 75 procent i lön för att arbeta 100 procent ger bara arbetsgivare rabatt på arbetskraft och de anställda mindre i plånboken.

Nej, långt bättre är det att matcha olika utbildningar och arbetsmarknadspolitiska åtgärder med verkligheten. Att utbilda till de yrken där jobben finns och till den kunskap och kompetens som krävs. Det kan mycket väl handla om lärlingsutbildningar och praktikplatser, men i utbildningssyfte. Inte för att sänka priset på arbetskraft!

Att slopa turordningsreglerna i Lagen om anställningsskydd (LAS) skulle väl ändå ge fler unga jobb, eller? Det stora problemet är snarare att de som får ett jobb idag oftast får ett kortare tidsbestämt jobb, innan de får ett kortare tidsbestämt jobb, innan de kanske får ett kortare tidsbestämt jobb igen… I det läget kommer man ju över huvudtaget inte i kontakt med några turordningsregler. Man är i praktiken uppsagd redan innan man börjar jobba. Att ta bort turordningsreglerna innebär att arbetsgivare skulle kunna välja att säga upp den som är minst kompis, mest obekväm eller ifrågasätter konstigheter. Istället för att, som idag, utgå från  anställningstid och/eller kompetens när man förhandlar om uppsägningar.

När fler unga får fasta heltidsarbeten med en schysst lön och på så vis har råd med eget boende och egen försörjning, spenderar de också pengar som ger fler arbetstillfällen och mer skatteintäkter. Vem vet, om alla unga fick fasta heltidsarbeten med schysst lön kanske vårt gemensamma konto klarar att låta oss gå i pension innan vi trillar av pinn!?

- Jag är en lagspelare, så det var nog så kul med nomineringen. Samtidigt är det kul att få bekräftelse på att man har jobbat hårt, säger en glad och stolt Matilda Olofsson.

Juryn, som bestod av LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin, SSUs ordförande Gabriel Wikström och ABFs ordförande Karl-Petter Thorvaldsson, hade inget lätt arbete att välja mellan de olika nominerade hjältarna. Men lyckades slutligen enas om Matilda med motiveringen:

Matilda tilldelas priset för hennes insatser i det dagliga fackliga arbetet, ett uppdrag som hon bemöter med ett brinnande intresse och stort engagemang.  Matilda har genom sitt naturliga ledarskap och nyfikna framtoning fått de tröttaste elever att vilja lyssna till vad facket har att ge. Hon lyssnar och är öppen för andras åsikter och hon får de mest uppgiva själarna att tro på fackets framtid. Ingen by är för liten, ingen klass för obetydlig. Det tvärfackliga arbetet ligger Matilda nära liksom kampen för att facket måste ut och möta ungdomar på ungdomarnas egna arenor. Matilda är en strålande ros i arbetarrörelsens trädgård.

Prisutdelare var LOs avtalssekreterare Per Bardh.

Övriga nominerade, som fick hedersomnämnande, var Maria Bergqvist, Hotell- och Restaurangfacket, Karl-Henrik Rosberg, IF Metall, Rebecka Lööv, Livsmedelsarbetareförbundet och Sara Jonson, Byggnadsarbetareförbundet.

Text: Ingela Hoatson
Foto: Linda Håkansson

- Unga måste få ta plats på arbetsmarknaden och få chansen att skapa en stabil tillvaro, säger hon bestämt.

Facket var en självklarhet
Malin Norberg är 28 år gammal och bördig från Sundborn i östra Dalarna, bekant för många som målaren Carl Larssons hemvist. Närheten till Dalarnas vackra landskap har fört med ett sig ett stort naturintresse som på hösten gärna manifesteras genom långa svampplockningspromenader.

Det fackliga engagemanget har funnits som ett naturligt inslag ända sedan hon var med och startade upp en klubb på sin första arbetsplats, bokdistributören Förlagssystem i Falun. Snart växte sig viljan till ökat engagemang sig starkare, och via uppdrag som bland annat avdelningsansvarig och ombudsman i GS avdelning 12 Dalarna, har hon nu tagit plats i LO-huset i Stockholm.

- När jag fick jobb efter gymnasiet var det aldrig någon fråga om jag skulle gå med i facket eller ej. För mig var det en självklarhet.

Politiska förebilder
Malin har stora ambitioner med sitt engagemang och det är ingen slump att det också är stora namn som nämns när hon pratar om sina politiska förebilder. Även om den största inspirationen hämtas från nära och kära.

- Olof Palme och Anna Lindh är naturligtvis namn som kommer fram. De är, och har varit, inspirationskällor för mig likväl som för så många andra.

- Även Jens Stoltenberg måste nämnas. Han imponerade stort på mig genom sitt starka ledarskap efter attentaten i Norge 22 juli. Faktum är att det finns många olika typer av förebilder, och de finns överallt. Jag inspireras nog ändå allra mest av de jag har närmast omkring mig.

Måste bli bättre på att informera
Ett av Malins viktigaste uppdrag blir att få fler unga att engagera sig i facket. Ett arbete som hon menar måste börja redan i skolorna.

- Vi behöver bli bättre på att sprida information, och föra dialog, om kollektivavtalets och medlemskapets värde ur ett ungdomsperspektiv.

Den 30 november påbörjar Malin Norberg sitt uppdrag genom att inviga och delta i Ungdomsforum 2011. Där samlas 200 fackligt aktiva ungdomar under tre dagar för att diskutera ungas villkor på arbetsmarknaden, politisk makt och opinionsbildning.

Det råder inga tvivel om att det kommer att bli hög aktivitet på ungdomsfronten inom LO framöver. Håll ögonen öppna.

En bister sanning är emellertid att det sällan är gratis att förverkliga sina drömmar. Oavsett om det handlar om att sätta in nya fönster eller att studera och skaffa sig en utbildning, så krävs det pengar. Frågan är vad som händer med drömmarna när det knappt går att klara vardagen på sin lön?

Irena Kavcic, 25, har alltid tyckt om att hjälpa andra. Hon har sedan barnsben drömt om att jobba på sjukhus och därför blev det naturligt att söka in till en sjuksköterskeutbildning. Hon gjorde det för att hon vill arbeta med något hon brinner för.

I dag har hon studieuppehåll. Sedan ett år tillbaka arbetar hon som vårdbiträde inom hemtjänsten. Tanken var först att skaffa sig erfarenhet från arbetslivet men också att spara ihop pengar för att kunna avsluta studierna. Något som visat sig vara svårare än hon först tänkt.

Med en lön på 16.700 kronor är det svårt att spara undan några pengar. Trots strikta prioriteringar och övertid blir det inte mycket pengar över, och planen att få en buffert inför studiernas avslutande känns avlägsen.

- Jag ser inte att det finns någon chans att spara ihop de pengarna, säger Irena.

Precis som många andra vårdanställda är hon trött på att yrket ska ses som ett kall, och när lönen kommer på tal blir hennes annars så glada röst betydligt allvarligare.

- Det känns orättvist. Att vi som både har utbildning och ansvar för liv ändå värderas så lågt känns inte alls bra, säger Irena.

De låga lönerna inom vård och omsorg är ständigt omdebatterade och många menar att de kan avskräcka unga från att söka sig dit. Då riskerar samhället att gå miste om kompetent personal.

- Vi måste få unga människor att vilja jobba i en välfärdssektor. Med dagens löner ser man inte det som en framtid och det är väldigt allvarligt, säger Anne-Li Rosengren från Kommunal.

Text: Gabriel Dahlander

I en sammanställning har LO.se ringt runt till banker, bostadsbolag och varuhus för att se vad en timanställd egentligen går miste om.

Om man sammanfattar artikeln kan man säga att du som timanställd, förr eller senare, kan få ett hyreskontrakt hos något av de allmännyttiga fastighetsbolagen. Vill du inreda din lägenhet får du dock se till att ha en bra slant undansparad. Eller sitta på parketten och äta nudlar i väntan på att pengarna ska samlas på bankkontot. Men du har ju i alla fall en telefon att ringa dina vänner med. Alltid något.

Mycket av det som en heltidsanställd tar för givet är ouppnåeligt för en timanställd, och det är uppenbart att företagarnas flexibilitet knappast gynnar arbetstagaren.